Vilka typer av markeringar används för sidovatten-/vattenhinder? Uppdaterad 2014-10-20.

1. Sidovattenhinder och vattenhinder markeras i vanliga fall med pinnar som är 75x5 cm. För att inte påverka spelet när hindergränsen går nära fairway kan lägre pinnar, 60x5 cm., användas. Vattenhinder som ofta svämmar över bör markeras med pinnar eftersom en översvämmad platta snabbt slammar över och kan vara svår att se. 

2. Ett miljökänsligt område, som i en lokal regel förklarats vara sidovatten-/vattenhinder varifrån spel är förbjudet, markeras med gula eller röda pinnar med grön topp. Klicka för länk till Miljökänsligt område.

3. ​ Vattenhinder som är väl synliga i hela sin utsträckning kan markeras med plattor. Om området eller delar av området omedelbart utanför hindret klipps till låg semiruff kan gränsen definieras av en permanent spraylinje Klicka för länk till spraymarkeringarHindrets ”rundningspunkt” (den punkt som anger hindrets största utsträckning i sidled) kan markeras med en eller flera pinnar.
 

4. Vattenhinder som bara är väl synliga mot fairwaysidan (ofta med låg semiruff fram till hindret) kan markeras med plattor mot fairwaysidan och pinnar på andra sidan.

4. Smala vattenhinder (dräneringsdiken) kan markeras med parvisa satta plattor och där diket slutar sätts tre plattor i V-form.

5. Vattenhinder nära en green kan markeras med plattor för att undvika olyckliga snedstudsar. 

6.  Vattenhinder med uppbyggda kanter av betong, cement, sten eller trä (oflyttbara hindrande föremål), bör av säkerhetsskäl ha markeringarna fastsatta på sidan mot vattnet. Spelarna får ta lättnad för en sådan kant utan plikt enligt Regel 24-2. 

Pinnar och plattor som markerar ett hinder är hindrande föremål (Regel 24-1) och tävlingsledningen rekommenderas att alltid låta dessa markeringar vara flyttbara av säkerhetsskäl.
Du är här:
Senast ändrad
2014-10-20 20:03